Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Syftet med min studie Àr att uppfatta hur och pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser pÄ sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjÀlp av att intervjua lÀrare pÄ en gymnasieskola ville jag ta reda pÄ hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn pÄ sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar pÄ att Àven om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning sÄ finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess dÀr lÀrarna deltar och som utgÄr frÄn lÀrarnas didaktiska frÄgestÀllningar. Resultaten visar ocksÄ pÄ att lÀrarna endast i liten utstrÀckning tillgodogjorde sig forskningsresultat nÀr de sökte svar pÄ sina didaktiska frÄgestÀllningar.

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Det talas mycket om lÀrande och det talas om att skolan ska bli en lÀrande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lÀrande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lÀrande genom att Ästadkomma didaktiska möten dÀr lÀrarna fÄr tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vÄrt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De hÀr faktorerna Àr betydelsefulla nÀr det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att pÄ sÄ sÀtt fÄ syn pÄ möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbÀttringar i verksamheten. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsÀttningar att anvÀnda den egna verksamheten som utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska Àga rum krÀvs förutsÀttningar i form av tid för möten med andra..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ insyn och ökad kunskap pÄ hur pedagogerna pÄ en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur Àr ett pedagogiskt hjÀlpmedel som sÀtter igÄng barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar pÄ en mÄngkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, sprÄkfrÀmjande hjÀlpmedel.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mÄngkulturell och mÄngsprÄkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par mÄnader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen frÄn sociolingvistisk synpunkt och slutligen ocksÄ ur en andrasprÄklig synvinkel.Syftet Àr att belysa de konsekvenser det mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella samhÀllet har för skolans praktik och dÄ specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen Àr att undervisningen pÄverkas av de mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella sÀrdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp ocksÄ tÀnkas kunna fungera i en traditionell modersmÄlssvensk undervisning.

SammanfattningI och med den senaste lÀroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lÀrarna fÄtt ett större ansvar för de didaktiska frÄgorna i skolans verksamhet. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa relationen mellan lÀrares uppdrag och arbete. De frÄgestÀllningar vi valt att fokusera pÄ Àr: Hur uppfattar lÀrare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkÀtundersökning med 40 lÀrare och genom att lÀsa tidigare forskning. Resultatet av vÄr undersökning visade att pÄverkansfaktorerna Àr mÄnga och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt pÄverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsÀrskoleeleverna anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjÀlp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö dÀr grundsÀrskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien anvÀnder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för bÄde den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser ocksÄ att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Matematik, inte bara tal, handlar om lÀrarnas aktiva didaktik utifrÄn ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mÄl att problematisera och beskriva gymnasielÀrares didaktiska ambitioner inom det matematiska omrÄdet negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielÀrare. Vi gav dessa lÀrare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i Ärskurs Ätta. Intervjupersonerna har fÄtt berÀtta om sitt didaktiska upplÀgg.

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag Àr bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lÀrandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lÀrares strategier med att skapa en stimulerande lÀrandemiljö, med fokus pÄ lÀrarens didaktiska val. Undersökningen bygger pÄ en fallstudie dÀr jag samlat data genom deltagande observation i lÀrarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kÀnnetecknar den hÀr lÀrarens lÀrandemiljö och didaktiska val Àr att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frÄgor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och lÀraren har förmÄga att se varje individ men med tydligt fokus pÄ hela gruppen.

Sammanfattning Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv nÀr det gÀller utomhusvistelse pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄge-stÀllningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för nÀr det gÀller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar stÀlls pedagoger inför nÀr det handlar om utomhusvistelse pÄ förskolan och hur pÄverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans lÀroplan pÄverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhÄllningssÀtt? Vi har diskuterat utifrÄn begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, vÀrdegrund, sinnen och lÀroplan för förskolan, dÀr vi förhÄllit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lÀrande och reformpedagogik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur den grafritande rÀknaren anvÀnds i undervisningen av Matematik C pÄ gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lÀrare och elever dÄ grafritande rÀknare anvÀnds. Undersökningen Àr gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lÀrarna efterÄt. Resultaten pekar mot att den grafritande rÀknaren frÀmst anvÀndes som ett rÀkne/ritredskap i enlighet med lÀrarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, dÄ elevernas anvÀndande motsvarade lÀrarnas syften och intentioner. Slutsatsen Àr att eleverna anvÀnde den grafritande rÀknaren i den mÄn deras lÀrare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina utrÀkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.